Jaha, problemen hopar sig i mitt inskränkta lilla universum. Det pokernätverk jag spelar på har beslutat sig för att byta ut mjukvaran, ny design och förbättringar tänker man osökt. Nu visar det sig att Ongamenätverket har anlitat Samhalls webbgrupp som utvecklare och genast står jag i en arbetsmiljö som en genomsnittlig sydafrikansk gruvarbetare skulle vara missnöjd med. Orkar inte riktigt förklara vad som är fel men allt är helt enkelt åt helvete. Mitt inre bubblar med andra ord då jag springer omkring på detta virtuella kontor och sprider marker över allt och alla. Lite otur och dålig karma på det så ska vi nu gå och lägga sig med en rulle som är skralare än på många många månader. Bryta ihop och komma igen är ett begrepp som ständigt cirkulerar som en måne runt mitt huvud.

Är lite nervös inför dagens godnattstund. Tittar alltid på film eller serier och kvällen till ära är det avsnitt 1 på den andra säsongen av Breaking Bad. En fullkomligt lysande tv-serie, det bästa som kommit sedan Californication. Då menar jag första säsongen alltså. Och därmed har vi också belyst mitt dilemma. Varför är det så många serier, t.ex. Californication, visar upp en strålande förstasäsong för att sedan falla som en spanjor i straffområdet? Med den liknelsen från fotbollen kommer mina tankebanor genast av mig. Tror jag förstått hela problematiken. Det hela är större än tv-serier.

Jag har inte haft min bästa säsong på fotbollsplanen i år (ni får gärna kommentera om ni misstycker). Jag hade det inte ifjol heller. När jag tänker tillbaka så var det egentligen 5-6 år sedan jag såg obehaget his mina motspelare när de mötte mig. Den där rädda glimten i ögat som gör att du ser att de faktiskt känner sig underlägsna.

Nuförtiden spelar jag bara, och tycker det är jävligt roligt. Sen är det inte så noga hur bra respektive dålig folk tycker jag är. Kanske är det så, att de seriemakarna som tyckte det var jävligt skoj att göra första säsongen vill göra en till. Det kanske inte går lika bra, de kanske inte har fullt lika roligt. Men låt dem hålla på.

Utgår för övrigt att seriemakarna, precis som jag, inte först och främst har ekonomiska orsaker till att fortsätta ett år till. Men det kanske bara är jag som med högburet huvud utövar mitt fotbollspel främst på passion och inte bara för att jag tjänar så snuskigt bra på det. Få känner till mitt guldkantade svarta kontrakt från Bingolotto-åren där jag lyfter hutlösa mängder av klubbens konsertpengar rakt ner i egen ficka. Välförtjänt.