Bloggskräck

Vad har hänt, dåligt med uppdateringar på senaste tiden. Förklaringen är att jag varit en mycket upptagen man. De senaste fyra dagarna har egentligen helhjärtat ägnats åt berusning och baksidan av densamma. Har knappt ens haft tid att skänka iväg pengar på pokern, skamligt!

Mina dekadenta dagar inleddes med att min gode vän Ronnie "lill-Bindefeldt" Kihlman hade hookat upp mig med en VIP-fest på Strand på Öland. Detta kan låta glassigt och storslaget men, snälla, låt mig berätta om verkligheten om denna charterinfluerade karneval av smaklöshet. Vill först säga att jag självklart är tacksam för att Kihlman tog mig dit och att jag njöt av upplevelsen likt andra gör av en dag på Kolmården. För övrigt sjukt hur en mattelärare från Vetlanda kan vara någon form av nattklubbsmagnat men det är en annan sak.

Vi återgår till Strand. Det första som inträffade var att jag och min gode vän slåt oss ned i sofforna för att avnjuta en öl. Då sveper en hord rödklädda lantstekare från Kalmar in. De har uppenbarligen hittat en fristad där de ocoola är coola och börjar genast raljera om segelbåtar och drinkbord. Till råga på allt så har de 10-talet brudar med sig. Respekt brukar man säga om sånt men mindre respekt då de draggat försäkringskassan i Nybro för att få ett entourage. Snittbetyget 2,6 av 10 på damerna och då var det ändå högre än stekarna själva. Sedan fortsätter kvällen i flödande ström av gratis dryck och tappra försök att skapa VIP-känsla. Något de missat är att om stället är inrett som en finlandsfärja, överbefolkat av diverse lösa wannabestekare (viss Wizard-vibb) samt ett coverband så är det ingen VIP-fest. Det är en grisfest. Men stor som jag är bemötta jag denna grisfest med respekt och såg hastigt till att sjunka till den nivå som krävdes. På det hela sett en riktigt trevlig fest till slut i alla fall.

Fredag, bakis och bedrövad över U21. Så synd att en så fantastisk föreställning ska sluta i ett massivt antiklimax. Dessutom hela Söder-grejen gör en lite illamående. Vet själv hur det är att offra sin kropp och karriär för lagets bästa. Är ju därför jag gör "secret-handshake" med Kenneth vid varje besök på rehaben.

Lördagen spenderade jag som dvärg i en bygdegårdsliknande lokal i Räppe. Intressant upplevelse. Folk såg ned på mig, det var ännu svårare att få kontakt med det motsatta könet och det var skitsvårt att spela fotboll. Lyckades dock slutligen med ett mirakel och hela mig själv bara för att hastigt gå in och göra det jag gör bäst. Ta en taktisk frispark på mittplan genom att kapa deras nyckelspelare, återigen denna Kihlman, så han fick avbryta matchen. Därmed också vinst i matchen, skönt att veta att man fortfarande vet hur man blir matchhjälte. Firade vinsten med att jaga ikapp HAIF-possét på Terassen. Riktigt skönt tryck varje lördag numera, är som att glida runt i omklädningsrummet på Hagavallen nästan. Bara massa sköna legender i omlopp.

Söndagen alltså ytterligare en bakisdag med mycket jobb. Behagligt dock att knega på balkongen från 11-21. Gör dock ont i min lätt gulnyanserade själ att man ligger 1:a i en turnering med 250.000$ i prispengar när det är 100 kvar. Självklart får man in de mesta markerna mot någon mupp med AK mot AQ på en oträffad flop. Klart tomten drar ut, annars kan jag nästan garantera att jag plockat minst 5k$ och hade haft god chans på förstapriset på 50k$. När ska det klonkas på riktigt?!! Bitter sänggång med andra ord men har en morgondag att se fram emot. Ska stödja mitt tappra Tyskland i kampen mot de otäcka engelsmännen. Ska även följa Förander och Widing, en match som förmodligen kan bli ännu hårdare.