Peking

Föga förvånande så har ju det stora landet blockat den store MaoZeFlops blogg. Det är alltså problem med myndigheterna som denna gång lett till de sparsamma uppdateringarna. Vi har i alla fall ankommit till Peking och resan har börjat kantas med de problem som man har hoppats med i en stor svulstig kommunistisk stat med begränsade språkkunskaper.

Redan på flygplatsen tog det nästan två timmar att hitta en taxi som förstod adressen till vårt hostel. Självklart var vi tvugna att ta två taxibilar med tanke på all packning. Jag och Danne drog självklart nitlotten och vår gode chaufför hade inte en susning om hur han skulle navigera sig igenom trafikkaoset. Vi anlände efter 120 minuters bilresa varav vi hade varit stillasittande i 60. Våra reskamrater satt tålmodigt och väntade på oss vid hostellet sedan en timma tillbaka.

Boendet som rekommonderats av min gamla vän Åsa är dock helt strålande. En liten zen-inspirerad oas mitt inne i hutongerna som självaste Kirchsteiger hade önskat att han inrett. Dessutom löjligt låga priser på allt från öl till frukost. Inledde första kvällen med att sitta och släppa ner några Tsing Tao på hostellet för att sedan känna på Pekings nattpuls. Första försöket ledde till en oerhört skabbig liveklubb som främst riktade sig till fetlagda amerikaner och tyskar som gärna betalade för kärlek. Vi lämnade efter en öl i jakt på lite mer genuina ställen. Andra försöket var även det tämligen misslyckat. Taxin släppte av oss på en av Pekings hetare nattklubbar.

Dock visade det sig att vi kanske var lite för gamla för att vara riktigt heta. Dels för att vi höjde medelåldern med 10-talet år och dels för att våra föråldrade trumhinnor fullkomligen blödde efter den omilda kinesiska technoanstormningen. Vi kastade in handuken innan vi ens hunnit beställa någon dryck trots det saftiga inträdet på 50 Yang.

Skam den som ger sig, det tredje försöket låg en lätt promenad bort och såg extriört ut som en nedklädd version av Sports i Växjö. Gissa om vi blev förvånade då vi kommer in. Vi välkomnas gratis av serviceminded personal som släpper in oss i en lätt surrealistisk miljö. Interiören påminner om någon flippad fransk film med mängder av bronsapparater längs väggarna och svulstiga takkronor. Ljud och ljuset är välregisserat och vi kliver storögt in i en helt ny värld. Dock blir vi så förvirrade så vi lyckas beställa in fyra Blue Hawaii av kyparen då vi får vårt bord. Men trots vår sliskiga androgyna drink så är jag oerhört nöjd med klubben. När dessutom ställets resident-MC kliver in blir succén fullkomlig. En skön japan i hatt som rhymar loss totalt över en blandning av kinesiska beats och eminiem. Stort. Kvällen fortsätter i ett overkligt skönt flow och avslutas med att en kinesisk trollkarl kommer och bjussar på korttrick tills vi tappar hakorna. Kanske inte en helt lättlurad publik i och för sig då vi börjat komma in på favoritspåret Mojitos. En grymt bra förstakväll i alla fall.

Har hänt mycket sedan dess men hinner inte skriva om det nu. Kan dock avslöja att nästa inlägg kommer handla om en stor gammal stenmur, en halvgalen svarttaxu chaffis samt ett dussin konstaplar. Godnatt!

Stort tack till Froid som är min bulvan i västvärlden som hjälper mig att spränga den stora kinesiska brandväggen!