Intressant att jag sitter här och gör samhällsanalyser på vädret. Kanske tyder på att man borde ha något bättre för sig, eller att man inte koncentrerar sig tillräckligt mycket på vädret. Nåja, ska bjuda er på min lilla väderanalys i alla fall.
I mina ögon så har vädret, precis om vårt gamla hederliga svenska samhällsklimat, förändrats. I vanlig ordning handlar det inte så mycket om vetenskapliga analyser från min sida utan mer att jag känner en attitydsförändring, hos vädret. Vad jag minns, jag är ju trots allt relativt gammal, så var vädret förr lite mer anonymt. Det fanns där hela tiden och kommunicerade regn eller solsken men det kändes ändå som det trivdes med sin biroll. Att få vara med lite när andra hittade på saker och kunna lugnt begrunda lite ovanifrån. Kanske vädret trollade fram en kastvind eller en hagelskur för att skoja till det med några stackars golfare eller något picknickande par men på det stora hela så var vädret en lugn, värdig och resonlig kraft.
Men jag känner att varje år vill det ta lite mer plats. Solen gassar inte bara lite utan steker bleksvensk röd hy till cancer och skapar subtropiska lägenhetsklimat. Vinden smeker inte håret längre utan tar med sig träd, golfbollar, skogsägares liv och fan vet vad. Och regnet. Bittrare än någonsin. Samtidigt som jag sitter och försöker knega hem ett fullt kylskåp kommer regnbyar inrasandes genom det öppna fönstret som om det vore flodbåtskarneval.
Uppmärksamhet. Det måste vara det som är problemet. Efter så många år i skymundan vill vädret också vara med och synas. Inga biroller i kallpratssamtal utan huvudroller som ingen kan undgå. Lite så har väl ändå vårt land blivit i stort också? Folk vill ha och tar mer plats. Det räcker inte med att vara en i laget utan man ska vara DEN i laget. Och någonstans längst bak står det svenska kynnet blygsamt och väntar på sin tur. Den som redan varit...
Regnet piskar i vanlig ordning upp lite känslor och funderingar. Regn är ett oerhört vackert väder men avnjuts helst i sällskap. Framför allt den typen av sällskap som jag verkar få invänta ålderdomshemmet för att hitta. Nåväl, tillbaka till oväsentligheterna. Kneget går bra, trots att jag inte lägger nog med tid egentligen så ligger jag i bra fas inför bolagslanseringen. Kul också att komma in i det hela med bra självförtroende.
Golfen går åt helvete. Sämsta rundan sedan maj idag, ingenting fungerade och fick bland annat hämta ner min driver från en björktopp. Vet inte exakt vad som hände, får vissa tillfälliga blackouts vid sämre slag, men hade även ont i min tå efter incidenten. Och min bag är sned. Konstigt sånt där.
Slutligen så försöker jag fortfarande att spela det där "fotboll". Går väl lite lite bättre och som om tomten vaknat för tidigt har jag lyckats mygla till mig en bänkplats i den viktiga bortamatchen mot Strömsnäsbruk imorgon. Kommer säkerligen bli extremt lite speltid men att bara få smyga på sig den lätt förmultnade tröjan nummer 13 igen ska värma mitt hjärta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja, du fick helt rätt...ett kortare inhopp blev det. Dessutom extremt lyckat, tror aldrig jag skrattat så mycket inombords som idag....
SvaraRadera