Trögt

Med frusna tår och dämpad sinnesstämning kommer man tillbaka från kvällens match. Trodde verkligen att vi skulle greja tre poäng trots lite struliga förutsättningar. Matchen blev dock jämn och även om vi bitvis visade prov på bra spel så var det mycket bortslagna passningar och halvhjärtade närkamper. Även om vi tog ledningen så får vi nog vara glada med en pinne. Trist att inte spelet lossnar riktigt, vet ju vilken enorm potential vi har men det känns som vi fortfarande letar lite efter vårt spel. Sen känns det fortfarande som vi borde kunna kötta in oss lite mer i matcherna. Känns som vi behöver någon som kommer in både sent och fult i närkamperna på träningarna. Är en roll som jag är beredd att fylla så snart min kropp läkt ihop någorlunda.

Apropå mina krämpor. Kör ideligen mina rehabövningar på Aktiv Rehab, en träningslokal som gör allt för att bryta ned psyket hos de som redan har trasiga kroppar. Har sällan påträffat en mindre inspirerande miljö. Till tonerna av Ulf Lundell vistas man tillsammans med ett otal pensionärer som långsamt gör sina övningar för att förlänga sitt liv en aning. Maskinerna har varit med så länge länge att de knappt gör motstånd längre, de bara tittar på en lite sorgset. Och mitt i allt detta ska man försöka hitta inspiration! Tyvärr är de bäst i stan på att rehabilitera kroppar så det är väl bara att offra sitt psyke för den goda sakens skull. Under gårdagens golfrunda började även min rygg att protestera. Lite osäker om jag vågar ta upp det hos sjukvården dock. Höftproblem och strulande rygg känns nästan som ett klart fall för avskjutning om man är över 30. Om man dessutom inte betalar skatt så tror jag nästan samhället hade gjort rätt i att kremera mig direkt. Med de tankar jag tagit med mig från rehaben så låter det inte helt illa så länge jag får bli lite lagom lättrökt och med en doft av enris.