Fear and Loathing in Tallinn del. 2

Tillbaka till verkligheten efter ytterligare ett besynnerligt dygn. Men jag börjar med att berätta om fortsättningen på fredagkvällen.

Vi satt alltså och lirade dealers choice med ett helt gäng estländska rävar som mös av förväntan då de så oss som enkla byten. Efter att vi alla delat ut en mindre slant till esterna kommer dock vår räddning. Från ingenstans kommer vår Nalle Helund och säger:

- Grabbar, limon går nu, ska ni inte med?

Har alltid haft svårt att neka sådana frågor. Vi lämnar snabbt bordet där esterna med mordiska blickar stirrar på Nalle som bestulit dem på enkla pengar. Vi kastas därefter in i en limo tillsammans med 14 andra! 17 pers i en limo av öststatskomfort är inget att rekommendera och det vi trodde var en sofistikerad cruise runt staden visar sig vara nordicbets rullande spritfest där målgruppen är inkvalade tonåringar. Dessa går alla på spriten ganska tungt och det leder också till resans stora behållning.

Killarna börjar alla bli riktigt kissnödiga och försöker ganska länge påkalla chaufförens uppmärksamhet. Denna har dock siktet på nattklubben Bonbon och tänker inte bjuda på några onödiga stopp. Slutligen så stannar chauffören, dock vid ett rödljus mitt inne i stan. Grabbarna där bak sliter upp dörren och tror att det är pissepaus. När hälften av dem kommit ut börjar limon rulla och det blir allmän kallabalik. Folk kastar sig ut i farten, bilar tutar och det mest bissarra är att när vi rullat 10-15 meter så är det en kille som kastar sig in i den rullande limon igen. Imponerande. Tror dock inte han hann med själva urineringen. Alla klarade sig relativt oskadda från detta konstigt nog och vi hämtar dem igen efter ett varv på stan.

Nästa anhalt är nattklubben och där har Nordicbet återigen gått loss med representationen. Drinkbordet är rikt på sprit och fattigt på saker att blanda med. Med andra ord en dröm för våra limokamrater. Det borstas på ganska friskt men Team Pokeridol håller flaggan högt och klarar faktiskt av att fatta det mogna (?!) beslutet att bege sig tillbaka till casinot.

Väl där är karnevalen i full gång. Det blir allt mer uppenbart att denna SM-vecka är mer som en gigantisk firmafest. Hela svenska pokereliten vinglar omkring mellan borden och det spel som pågår runt borden liknar mer bingo än poker. För många är summorna det spelas om kaffepengar och det märks då marker byter ägare som aldrig förr. Jag hamnar vid en sitngo tillsammans med 9 andra lätt onyktra kollegor. Det hela slutar med att vi sitter tre spelare kvar. Jag, pokerförbundets ordförande och Marie Picasso. En lätt surrealisk känsla då Marie sitter med överlägset mest marker då hon med en nyskapande spelstil har dragit ut hela bordet. Hon spelar även ut mig och i ren bitterhet lyckas jag hamna på en ny sitngo.

Denna gång består startfältet av mina två tidigare motståndare, Anders Henriksson (besviken på att han inte lirade i sitt WSOP-bracelet), Micke Norinder (lite av poker-Sveriges ärkesvin, dock med en glimt i ögat) och diverse andra proffs. Norinder lägger in överväxeln direkt och börjar gå all in mörkt med diverse kort. Ganska snart har han dragit ut alla vid bordet utom mig och en till. Jag har lite dåligt med marker och beslutar mig för att testa Norinders framgångsrika strategi. In med alla marker mörkt, Nordiner synar med KQ och skriker fisk. Själv vänder jag upp två ess och inser att jag precis spelat ut min högljudde kollega. Jag väljer dessutom att vinka till honom samtidigt som flop, turn och river faller ned, något som inte verkar uppskattas då han får lämna bordet. En andraplacering blir det till slut.

Stärkt av mina framgångar sätter jag mig ned vid ett 50/50 cashgame. Här är cirkusen i full gång då en galen ryss höjer alla potter till 500. En kille ligger dessutom och sover med ansiktet nere i sina marker. Stämningen är med andra ord på topp. Jag lyckas plussa några 1000, mest mot en est som går på jättetilt sedan jag bluffat honom med 23. Han kallar mig "Backstreetboy-guy" och säger åt alla vid bordet att det bara är mina pengar han vill ha. Han börjar också ställa mörkt och det är ju inte den bästa av strategier så han blir inte långvarig vid bordet.

Sen kommer en ny stjärna till vårt bord. Urtypen av en internetspelande superbrat kommer direkt från krogen stängning och är minst sagt glad i hågen. Han köper den sovande snubbens plats för 500 och sätter sig sedan för att slaska bort sina pengar. Konstant maler han om vad löjligt det är att spela om sådana låtsaspengar och för att visa sin storhet häller han ut en White Russian över bordet. Bordsbyte men imponerande nog får han fortsätta spela på det nya bordet. Jag misstänker att han är villig att bjussa lite på sina tillgångar och sitter fram till klockan 0815 i väntan på detta. Självklart slutar det med att han får mina pengar och känns ju extra bra när han berättar att han vann 300000$ i en turnering för några veckor sedan. Klart att jag ska ge just honom mina sista slantar! På det hela taget en oerhört lång, galen och dyr kväll!